Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag i Vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 12 April 1905, af J. E. Cederblom - Ytkondensorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
af 160 kg pr hkr, eller 480 ton, och denna viktbesparing
drager med sig en icke obetydlig besparing i anskaffnings-
kostnad för maskineriet, äfven om hänsyn tages därtill, att
den nya maskintypen, pr ton räknadt, är något dyrare än
den äldre. Men den egentliga besparingen ligger däri, att
fartyget till följd af 480 ton mindre maskinvikt kan inlasta
480 ton mera af inbringande last, utan att fartyget därige-
nom nedlastas öfver sin normala vattenlinie.
Kolbesparingen för en 14 dygns resa uppgår, såsom lätt
beräknas, till 1,310 ton. Om kolpriset också antages så lågt
som 10 kr. pr ton, så motsvarar dock detta en besparing för
hvarje resa af 13,100 kr. Men till följd däraf att fartyget
för hvarje resa kan inlasta 1,310 ton kol mindre, kan det
intaga 1 310 ton mera af inbringande last. eller ock kan ett
motsvarande utrymme anordnas för passagerare och resgods,
till följd hvaraf en ytterligare vinst bör uppkomma på hvarje
resa.
Då maskineriets totala verkningsgrad förut endast upp-
gick till 35 "/o. men denna stegrades till 55 7o. erhölls där-
igenom ett öfverskott i drifkraft af 20 "/o, d. v. s. 600 hkr,
hvilken drifkraft kan användas för ökande af fartygets fart,
hvarigenom tiden för hvarje resa förkortas. Till följd häraf
besparas tid för passagerarne, aflöning åt eldare, maskinister
och öfrig besättning, samt vinnes ytterligare kolbesparing ut-
öfver den här ofvan beräknade.
Det genomförda framsteget var således icke en enkel för-
bättring utan en fullständig revolution, och denna revolution
hade till följd, att planetens alla trafikbara haf omspunnos
med ett helt pulsådersystem af oceanångarelinjer, där råva-
ror, industrialster och människor strömma fram med en has-
tighet och en regelbundenhet, som man förut icke trott vara
möjlig.
Summera vi nu ihop de fördelar, som ytkondensorproble-
mets lösning direkt och indirekt förskaffat oss, så finna vi:
snabbare resor, billigare biljettpriser, lägre frakttaxor och till
följd däraf en lifligare samfärdsel mellan skilda länder och
folk, oöfverskådliga fördelar för industri, brefväxling, affärer
och all fredlig idrott.
Den lättade samfärdseln länderna emellan gynnade icke
blott ett lifligare utbyte af råvaror och industrialster, hvar-
igenom ett folk sättes i tillfälle att från ett annat fylla sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
