Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag i Vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 12 April 1905, af J. E. Cederblom - Ångbåtstrafikens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
fram farkosterna på sjön, kunde vara god nog för samma
ändamål allt framgent. Och denna deras uppfattning får
man väl ursäkta dem, om man också icke kan finna de ut-
tryck, de gåfvo den lika förlåtliga.
I Sverige utvecklades ångbåtstrafiken tämligen hastigt,
och har allt ifrån dess första början varit i oafbrutet stigande.
Enligt befintliga uppgifter funnos i Sverige år 1825 åtta ång-
båtar. I en »Handbok för passagerare under resor med ång-
fartygen på Mälaren», tryckt 1825, uppges att nämnda år
funnos i Stockholm fem ångfartyg, hvilkas maskineri förfär-
digats af Samuel Owen. Dessa fem fartyg voro: »Josephine»
om 50 hkr, »Stockholm» om 50 hkr, »Upsala» om 16 hkr,
»Yngve Frey» om 22 hkr och »Föreningen» om 44 hkr.
Samma handbok uppger dessutom, att Owen hade under
byggnad ett ångfartyg kalladt »Ormen den långe», tillhörigt
ett bolag i Norrköping och afsedt för trafik mellan nämnda
stad och Stockholm. Fartyget ansågs blifva färdigt på hösten
samma år.
Under de närmast följande 20 åren efter »Amphitrites»
sjösättning byggdes endast på Owens verkstad 30 sjömaski-
ner. Såsom en bland Owens många förtjänster bör nämnas,
att han var den förste, som i Sverige byggde ångbåtar af
järn. De två första sådana voro »Gustafsberg» och »Samuel
Owen».
Den första officiella uppgift öfver ångbåtstrafiken i Sve-
rige förekommer i Kommerskollegii årsberättelse öfver inrikes
sjöfart för år 1831. Den lyder sålunda:
»Oaktadt den betydliga transport af resande och varor,
som under senare åren ägt rum på Strängnäs, Västerås och
Arboga med dit afgående ångfartyg, har antalet af dessa
städers (segel-) fartyg ej blifvit minskadt».
I samma berättelse för 1834 förekommer:
»Likasom förhållandet varit flera föregående år, hafva
nya ångbåtar äfven sistlidet år blifvit byggda; och bereder
detta communikationsmedel ett ökadt lif åt den inre rörelsen,
under det att landtmannen, särdeles vid de större vägarne,
därigenom på de tider af året, då sjöfarten är i gång, till-
skyndas mycken lättnad i skjutsningsbesväret».
När senare i Kommerskollegii berättelser började införas
uppgifter öfver ångbåtarnes antal och maskinkraft, så angafs
denna senare i s. k. nominella hästkrafter. Men då uttrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
