Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga 3. Till Kgl. Vetenskapsakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 19()().
Kronhjorten åtnjuter visserligen skydd på tvenne större gods, men
torf(")ljes för öfrigt ifrigt under den alltför långa jakttiden. Från rent
vetenskaplig synpunkt är en del af hjortstanimens bibehållande i hög
grad önskvärdt. emedan det visat sig, att den skånska hjoi-ten tillhör
en särskild ras, som icke är känd från annat håll. På grund häraf
borde kronhjorten blifva fullständigt fridlyst inom något till national-
park lämpligt område, såsom t. ex. de af kommitterade i en särskild
skrifvelse redan förordade Dalby hage och Knifsåsen, hörande till
Dalby stuterihemman. Vid sitt årsmöte innevarande år hai’ Svenska
jägarförbundet uttalat sig i samma riktning.
Hvad fåglanie angår, torde skyddsbestämmelser för sådana komma
att närmare bestämmas vid den af akademien underdånigt föreslagna
revisionen af jaktstadgan. Kommitterade vilja dock ej underlåta att
här frandiålla den stora fara, som på senare år börjat hota vissa
arter på grund af deras användning såsom prydnadsföremål. Så har
det t. ex. i Norrbotten blifvit modernt, att i stor utsträckning använda
uppstoppade brushanar såsom rumsprydnad, hvilket orsakat förföljelse
i ganska stor omfattning af dessa fåglar, som redan äro utrotade på
en mängd ställen i södra och mellersta Sverige, där de förut funnits.
Än svårare gestaltar sig saken för sådana fåglar, som användas till
prydnad af fruntimmershattar o. d., och man har från andra länder
exempel därpå, att i sådant afseende eftersökta arter blifvit totalt
utrotade.
Enligt kommitterades mening borde alla fåglar, som icke äro
skadedjur, däri inbegripna deras ’Ågg^ bon och ungar, åtnjuta lämpligt
skydd af lag. Vidare torde den enskilde jordägarens makt att skydda
på hans egendom förekommande djur- och fågelarter böra ytterligare
stärkas, så att utan jordägarens tillstånd inga sådana finge därstädes
dödas eller deras bon plundras eller förstöras. På grund af den redan
föreslagna revisionen af jaktstadgan, anse sig kommitterade emellertid
icke nu böra framställa nägra detaljerade yrkanden.
Däremot torde det höra till kommitterades uppgift att framhålla,
att- det äfven för fågelvärldens bibehållande är nödvändigt, att vissa
områden inom olika delar af landet fullständigt fridlysas.
I afseende på geologisT^a bildningar torde såväl de vetenskapliga
som de pedagogiska syniHinkterna böra beaktas. Såsom vid Geologiska
föreningens i Stockholm sammanträde den 2 februari 1905 framhölls,
torde uppgifter rörande hithörande naturföremål äfvensom beträffande
de geografiska, livilka alla falla inom den fysiska geografiens område
och därföre på det närmaste sammanhänga med de geologiska, lämp-
ligast kumia insamlas genom Sveriges geologiska undersökning, dit
allmänheten hittills plägat insända uppgifter om mera anmärloiings-
värda geologiska fynd.
Någon afslutad förteckning öfver sädana geologiska föremål som
kunna vara i behof af skydd, torde ej på mycket länge kunna åstad-
kommas, hvaremot det är af vikt. att en planmässig registrering af
dylika så snart som möjligt påbörjas.
Man torde därvid exemi)elvis böra beakta: sådana sällsyntare
företeelser som klotsjraniter. urbergskonglomerat, bollförande diabaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
