Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS SINNESORGAN. 163
stjälkarna hafva krökt sig mot fönstret, bladskifvorna visa
oss sin baksida, och vill man se den vackra mosaiken af deras
öfversidor, den ena intill den andra, så måste man ställa sig
— utanför fönstret. De transversalheliotropiska bladen ställa
sig ungefär i det läge, hvari man omedvetet håller en bok
eller ett tidningsblad, om man sitter och läser vid fönstret.
Genom dylika exempel öfvertygas vi, att en växt, lika
väl som ett djur, icke blott mottager måjiga intryck från den
yttre naturen, utan äfven besitter en särskild känslighet för
vissa bestämda intryck. En viss inflytelse kan i olika organ
väcka en lifsverksamhet af mycket olika syftning; i många
fall reagerar t. o. m. samma organ på motsatta sätt under
olika perioder af sin utveckling. I växtens sätt att reagera
för dessa intryck visar sig alltså, liksom hos djuret, en viss
ändamålsenlighet på grund af förmågan att skilja mellan gag-
neliga och skadliga inflytelser.
Djurens egenskap att med en viss reaktion besvara en
yttre inflj^telse kallar man retbarhet, och inflytelsen är således
för djuret ett retmedel; genom detta sättes i gång eller »ut-
löses» en viss retning. Dessa termer kunna tillämpas på mot-
svarande företeelser hos växterna. Intrycket, angreppet på
ett visst parti af växtens yta omsattes till en process, som
genom vissa ledningsbanor öfverföres till ett annat parti,
t. ex. en motorisk apparat, som endast på denna väg kan
retas och därigenom får sin egenartade verksamhet åväga-
bragt eller utlöst. Masken och blötdjuret, som »ser» ljus och
mörker, men ej föremål, har för detta ändamål en sinnesyta
(t. ex. små pigmenterade fläckar), tillpassad för ett bestämdt
retmedel, nämligen ljuset. Ljusretningen förorsakar i sin ord-
ning en mängd rörelser, som äro nödvändiga för detta djurs
hf och bestämma sättet för dess tillvaro.
Om vi kunna tala om »sinnesförnimmelser» hos de lägsta
djuren, så äro vi äfven berättigade att tillämpa samma språk-
bruk på växtlifvet. Vi kunna således tala om växtens sin7ies-
organ och sinnesförnimmelser. I själfva verket försiggå äfven
hos oss vissa retningsprocesser inom sinnesorganen utan att
medföra medvetna sinnesförnimmelser. Så är t. ex. förhål-
landet med jämnviktsorganet, som hos oss inrymmes uti in-
nerörats hinnsäckar (»statocysterna»). Vi skola i det följande
finna, att en apparat af full motsvarighet både till byggnads-
princip och förrättning finnes i växtriket. Det finnes intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
