Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 1. Känselapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS SINNESORGAN. 165
Att dessa små papiller äro ståndarsträngens känselapparat,
framgår däraf, att plasman på dessa punkter är genom en
tunnare hinna än annorstädes skild från den yttre världen.
(Cellväggen är i papillens topp mindre än \’iooo mm. tjock.)
Om dessa öfverhudsceller vidröras, så kunna de små papil-
lerna lätt blifva intryckta i sin topp eller skjutas litet på
sned, och det fina plasmautskottet i hvarje papill undergår
en deformering, som i detta fall torde utgöra själfva intrycket
på sinnesytan.
I några fall äro kaktusväxternas känselpapiller så låga,
att de blott utgöra en föga utbuktad förtunning af cellens
yttervägg, och de likna då till sin byggnad de s. k. känsel-
porerna, som skola omtalas längre fram.
Känsliga ståndare har äfven den allbekanta surtornen,
Berberis vulgaris. I blommans midt sitter pistillen, omgifven
af 6 utspärrade ståndare. Bredvid basen af hvarje ståndar-
sträng visa sig två rödgula honungskörtlar, som bjärt sticka
af mot kronbladens blekgula färg. Då en insekt, lockad af
blommans starka doft, tränger sig ned mot honungen, vidrör
den ståndarsträngens insida. Men denna är på sitt midtparti
så känslig, att den svagaste beröring, t. o. m. af ett fint
hårstrå, kommer ståndaren att hastigt ställa sig rakt upp.
Om man däremot vidrör ståndarens baksida, så inträffar ingen
rörelse, icke ens om man bearbetar den med en nålspets;
om man försöker kröka ståndaren inåt mot blommans midt,
så ändrar den ej sin ställning. I dessa afseenden råder så-
ledes öfverensstämmelse med Opuntia-blomraan. Men den
känshga öfverhuden är något olika konstruerad.
Under mikroskopet visar det retbara partiet af ståndar-
strängen en öiverhud med starkt utbuktade celler, som likna
jämförelsevis stora vårtor; dylika vårtformiga celler saknas
vid ståndarsträngens bas och finnes ej i nämnvärd grad på
dess yttersida samt aftaga i tydlighet upp mot ståndarknappen.
Cellens utåt hvälfda vägg är starkare förtjockad än sidoväg-
garna, men ett tunnare parti framgår dock rundt omkring
hvälfningens bas, längs förbindelselinjen mellan yttervägg och
sidoväggar, så att den tjocka och tunga hvälfningen är rörligt
infogad liksom med en ledgång. Härtill kommer, att detta
tunnare parti fördjupar sig till en por vid hörnen af öfver-
hudscellernas yttervägg. De korta porkanaler, som därigenom
bildas, äro riktade snedt utåt och fyllda med plasma. Cellens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
