Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 1. Känselapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS SINNESORGAN. 167
små plasmapapiller funnit de uti inskränkt mening känsliga
apparaterna, och sannolikt äro de båda känselpapiller och
smakpapiller, liksom ju vissa lägre djur i ett och samma organ
kunna hafva både trefvare och smakorgan.
En insektfångande växt med mycket känslig och slag-
färdig fångstapparat är den ryktbara flugfällan, Dioricea mus-
cipula, från Carolina i Nordamerika. Bladskifvan har sina
båda hälfter förenade liksom med en ledgång, och på hvar-
dera halfvan sitta 3 små borst, som fått namnet känselborst,
emedan de. äro bladets ojämförligt känsligaste parti. Om ett
eller flera af dem vidröres, så reagerar bladet med att hastigt
slå tillsammans sina halfvor, så att kanternas långa hår gripa
in i hvarandra, och en insekt blir på detta sätt genast fångad.
Denna fångstapparat är undersökt af väl ett dussin växt-
fysiologer och omtalas i en mängd böcker och afhandlingar.
Känselborsten hafva nedom midten en liten ledgångslik-
nande inbuktning. Om ett borst får en stöt, så böjer det
sig företrädesvis vid denna ledgång, och man har funnit, att
detta parti tål att förlängas med ^/r. på den sida, som vid
böjningen blir konvex. Det är därför antagligt, att just där
sker den påkänning och deformering af plasman, som kan
förorsaka ett intryck. Detta antagande styrkes af ledgångens
egendomliga cellbyggnad, ty den består af ett fåtal mycket
stora öfverhudsceller, som hafva förtjockad yttervägg, i hvil-
ken den ledgångslika fåran rundt omkring borstet är insänkt,
och innanför dem finnes blott en liten grupp fastare byggda,
af talrika väggporer utmärkta celler. Tillika har öfverhuds-
cellernas yttervägg på sin insida, inåt mot plasman, en stor
mängd ytterst fina tappar eller piggar. Då borstet genom
beröringen böjer sig, blir ledgångsfåran på den konvexa sidan
något öppnad, och plasmans vägglager något uttänjdt; på
motsatta sidan hopklämmes fåran, och cellernas väggplasma
blir något förskjuten inåt och något sammantryckt i tangen-
tialriktning. Af dylika deformeringar mottager bladet en ret-
ning, eftersom befallning ögonblickligen aflåtes att slå ihop
bladskifvans båda halfvor.
Dionaeas känselapparat är sålunda ganska enkel, men det
kommer ju i dylika fall ej an på komplicerade apparater,
utan på plasmans kvalitet eller mottaglighet för retning.
Hur som helst, så är Dion^as känselborst ett af de fullkom-
ligaste i sitt slag. Till jämförelse tjänar ett känselhår från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
