Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 1. Känselapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
pannspröten af en insekt (Rhapigaster griseus, en skinnbagge),
efter en framställning af den förut omnämnde växtanatomen
Haberlandt. Detta känsel hcår består dels af en lång, styf
häfstång eller själfva håret, som sitter inpassadt utanpå en
por uti insektens kitinpansar; dels af en liten tapp, som går
ned i den mjuka massa, hvaraf poren är fylld. Då häfstån-
gen rör sig, kommer den lilla tappen att deformera eller så-
som en »stimulator» påverka porens känsliga innehåll, som
kan jämföras med de i en cell inneslutna plasmaflikar eller
»trefvare», hvilka förut omtalats. I jämförelse med Dionseas
känselborst är insektens känselhår af tämligen primitiv kon-
struktion.
Då vi nu nämnt ordet stimulator, bör det tilläggas, att
en sådan inrättning äfven förekommer inom växtriket, och
med några ord skola vi därför erinra om sensitivan, Mimosa
pudica, ehuru utrymmet ej tillåter att mera utförligt behandla
dess känslighet och rörelser. Vi taga för afgjordt, att hvar
och en känner, hvilken öfverraskande manöver dess blad ut-
föra, då de beröras, hurusom småbladen fällas ihop och hela
bladet sänker sig mot jorden, och vi tillägga blott, att dessa
rörelser förorsakas af en mängd olika angrepp, t. ex. om
växten får en stöt, eller om ett bladskaft klämmes, eller om
det böjes nedåt med våld, eiler om något ställe af växten
skållas, eller frätes med en syra. eller såras med knif. Man
anser emellertid, att alla dessa olika angrepp förorsaka ett
och samma intryck på växten, nämligen en rubbning af det
hydrostatiska trycket, hvilken med stor hastighet fortplantar
sig såsom en puls våg till mer eller mindre aflägsna delar af
plantan. Det förtjänar äfven omtalas, att intryckets ledning
hos sensitivan sker genom saftströmning i särskilda lednings-
rör, under det de flesta andra känsliga växter hafva till led-
ningsbanor sin plasma, som i många fall går från cell till cell
i form af fina trådar tvärs igenom cellväggarna. Särskildt
känslig för bei öring är den leddyna, som bildar bladskaftets
bas närmast intill stjälken. Om den vidröres, så retas en del
af dess cellväfnad, det saftfyllda parenkymet, till en samman-
dragning, så att vätsketrycket stiger i de närmast liggande
ledningsrören; denna utifrån (genom vidröring) igångsatta
tryckändring möjliggöres därigenom, att leddynan på sin un-
dersida har ett par små borst, som trycka sig in i parenkymet
och verka såsom en eggelse (stimulus) på dess retbara partier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
