Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 3. Ljuskänsliga apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
ligen förtjänar det nämnas, att linsapparaten i några fall är
belägen inne i väfnaden och består af en stor garfsyredroppe
eller af en oljedroppe.
Det är lätt att med kännedom om epidermiscellernas
olika buktighet teoretiskt konstruera ljusbrytningen; bryt-
ningsindex är i det närmaste ^j?., emedan cellens innehåll till
största delen är vatten. Konstruktionen utvisar, att i alla
de fall, då cellytterväggen är konvex, blir cellbottnens midt
starkare belyst, än dess kanter. Under vissa omständigheter
böra ljusstrålarna kunna sammanbrytas till en bild på själfva
cellbottnen, och äfven detta har man vid några tillfällen
iakttagit. Att den teoretiska förklaringen motsvaras af verk-
ligheten, bevisa följande försök:
Ett stycke epidermis med konvexa ytterväggar afskalas
med en skarp knif och lägges på ett fotografiskt kopierings-
papper med cellbottnarna intill papperet. Om det hela be-
lyses en stund, har »kopieringen» snart förorsakat en liten
mörk punkt för hvarje cell, där det ljusaste fältet legat mot
papperet; de mörka punkterna kunna urskiljas med en stark
lupp.
Ett annat försök, »Haberlandts linsförsök», är följande:
om ett stycke epidermis med konvexa eller papillformiga
ytterväggar afskares med mycket skarpt och jämnt snitt och
lägges under mikroskopet med papillerna vända nedåt (och
omsorgsfullt skyddade för tryckning), men cellbottnarna vända
uppåt, så ser man (om bländet nedanför mikroskopbordet får
mycket liten öppning) på hvarje cellbotten ett litet rundt,
ljust fält. Denna lilla ljusa fläck är egentligen bilden af
bländets runda öppning. I några fall kan man emellertid
i det belysta fältet se en liten bild af något aflagset föremål,
t. ex. af ett instrument, som uppställes mellan mikroskopet
och fönstret. I sådana fall äro epidermiscellerna formade
och akommoderade så som vårt öga, där en bild uppkommer
på bakväggens näthinna.
De nu skildrade inrättningarna få en enkel och enhetlig
förklaring, om de uppfattas såsom en sinnesyta, där en enkel
optisk apparat och en känslig plasma samverka till att gifva
bladet ett visst, egendomligt fördeladt belysningsintryck;
genom denna retning vidmakthålles (resp. utlöses) bladets
transversalheliotropiska inriktning. Det faller af sig själft,
att bladet därvid icke blott får en viss retning, då den nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
