Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 584. Per Teodor Cleve (1840—1905), af H. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
sulfonsyror: 1, 5 (a); 1, 6 (fi); 1, 3 (7); 1, 7 (0); 1, 8 och
1, 4. Alla dessa genom nitrering af sulfonsyror vunna pro-
dukter äro a-nitroföreninga,r. Genom reduktion öfverfördes
de i aminosyror, hvilka fått direkt betydelse för färgämnes-
industrin. Särskildt gå naftylaminsulfonsyrorna 1, 6 ccli 1, 7
i tekniken under namnet »Cleves syror >.
Sedan Landshoff och Meyer hade upptäckt en egen-
domlig omlagring af naftionsyrade salter genom upphettning,
visade Cleve 1891 att en öfvergång från 1, 4 naftylamin-
sulfonsyran till den isomera 1, 2-syran härvid äger rum.
Därmed var den sista af de 7 möjliga a-isomererna funnen (59).
Vidare framställde Cleve och hans lärjunge Arneli-
följande af de 14 möjliga klornaftalinsulfonsyrorna : 1, 4;
2, 6 och 2, 8 (Arnell 1883—1885); 1, 5; 1, 6; 1, 3; 1, 2 och
1, 7 (Cleve 1886—1892); slutligen ett antal nitroklornaftalin-
sulfonsyror, hvilkas byggnad utröntes genom förvandling till
triklornaftaliner.
Talrika lärjungar hafva på Cleves laboratorium med-
verkat vid utforskandet af naftalingruppen och gjort värde-
fulla insatser; här kan endast i korthet erinras om de bidrag
som lämnats af A. Atterberg, S. Jolin, O. Widman, Å. G.
Ekstrand, K. Arnell, S. Forsling o. a.
Arbetena på Uppsala kemiska laboratorium inskränkte
sig icke till ledarens egna två hufvudtemata, de sällsynta
jordarterna och naftalinderivaten, så mycket mindre som
Cleve aldrig på något sätt motverkade sina elevers själf-
ständiga forskningslust. Oaktadt han ej brukade upp-
muntra någon till den akademiska banan, har dock ett efter
svenska förhållanden ej obetydligt antal unga forskare fram-
gått ur hans skola och å sin sida bidragit att öka mång-
sidigheten af institutets vetenskapliga intressen. Oskar Wid-
man, sedan 1885 e. o. professor vid laboratoriet och numera
dess chef, har där utredt kummingruppens konstitution, och
den alltför tidigt bortgångne J. A. Bladin upptäckte, då
han var amanuens på Kemikum, tetrazolerna och utförde
därstädes viktiga arbeten öfver triazolerna, hvilka alltid skola
tillförsäkra honom en ärofull plats bland svenska kemister.
Hartssyrorna hafva med framgång bearbetats af A. Vester-
BERG.
Under en kortare tid var Cleve äfven sysselsatt med
studiet af de invecklade gallsyrorna och undersökte två af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
