Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 584. Per Teodor Cleve (1840—1905), af H. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — PER TEODOR CLEVE. 203
deras oxidationsprodukter, cholansyran och choloidansyran
(34, 35). Han fastställde, 1) att cholansyran, som fick formeln
C.>4H3,;07, bildas vid cholalsyrans oxidation med salpeter-
syra, 2) att choloidansyran hvarken var isomerisk med kam-
fersyra eller ett hydrat af cholansyran. Men ämnet måste
åter lämnas å sido, då utsikten att komma till klarhet inom
detta svåra område visade sig vara alltför ringa.
Bland de oorganiskt-kemiska arbeten, som blifvit utförda
under Cleves ledning, bör i främsta rummet nämnas en un-
dersökning af Abraham Langlet öfver gaserna i cleveit. I
detta af A. E. Nordenskjöld 1878 beskrifna, efter Cleve
uppkallade mineral trodde sig Hillebrand 1890 hafva fun-
nit kväfgas. Efter upptäckten af argon misstänkte emeller-
tid Cleve att gasen kunde innehålla sistnämnda grundämne
och uppmanade sin lärjunge Langlet att underkasta cleveit-
gasen en förnyad pröfning. Men Cleve hade redan under
en resa i England uttalat samma förmodan, och Ramsay
hade där genast igångsatt en undersökning. Innan Langlet
ännu afslutat sin undersökning af gasen, kunde Ramsay så-
lunda tillkännagifva upptäckten af det dittills på jorden
okända grundämnet helium. Langlet använde emellertid
den heliummängd som stod till hans förfogande till en atom-
viktsbestämning och erhöll för första gången det för närva-
rande såsom riktigt ansedda värdet He = 4, o, under det att
Ramsay, hvars cleveitgas var mycket oren, kort förut hade
angifvit en dubbelt så stor atomvikt (öfv. 10 april och 12
juni 1895).
Äfven Svante Arrhenius har fått sin första kemiska
utbildning i Cleves laboratorium. Den unge Arrhenius
kände sig emellertid föga dragen till den beskrifvande rikt-
ning inom den kemiska forskningen, som därstädes var
rådande, utan sysselsatte sig redan då med affinitetslärans
problem; ej heller förmådde hans kolleger följa honom på
de nya vägar, han beträdde i sin gradualafhandling 1884.
När inom få år dissociationsteoriens rika frukter bör-
jade visa sig, var Cleve ingalunda fientligt stämd mot den
nya skolan. Men rätt hemma kände han sig aldrig i de
farvatten, som förde till fysikens områden; där hade de
nya lärorna hunnit blifva allmänt antagna och den fysika-
liska kemien nådde i midten af nittiotalet en period af hög
blomstring. A andra sidan ägnade sig den organiska kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
