Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 584. Per Teodor Cleve (1840—1905), af H. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — PER TEODOR CLEVE. 207
det liafsvatten härstammade i hvilken den fanns. Hans
sträfvan gick därför först och främst ut på att vinna en så
noggrann kännedom som möjKgt om organismernas utbred-
ning i Atlanten och dess vikar. Det var sedan lians tanke,
att på denna basis utröna hafvets strömförhållanden. Det
enorma material han sammanbragte, undersökte han själf,
prof efter prof, och den publikation som innehåller alla dessa
uppgifter (The seasonal distribution etc.) kommer att stå
som grundval för kännedomen om Atlantens planktongeografi.
Däremot kommer det nog att visa sig att hans underlag af
fakta likväl ännu var otillräckligt och omfattade för kort
tidsrymd för att kunna användas enligt Cleves egentliga
tanke till att konstruera strömmarnas förlopp. Såsom nästan
hvarje föregångsman var Cleve icke i stånd att bedöma
sitt material med tillräcklig kritik. Hans hänförelse förde
honom öfver det vissas gränser in på spekulationen. Fram-
tiden kommer kanske att gifva hans uppfattning rätt i många
och viktiga punkter, men öfver hufvud taget veta vi ännu
för litet för att taga parti för eller emot i denna sak. Hans
oförgängliga förtjänst är under alla förhållanden den, att
han först af alla begagnat sig af plankton-organismernas ut-
bredning för målmedvetna studier öfver hafsströmmarnas för-
lopp och därmed sammanhängande praktiska frågor.»
Äfven i en annan biologisk fråga af ännu större och all-
männare betydelse visade sig hans framsynta och fördoms-
fria blick. En naturforskare påminner härom i dagspressen
efter Cleves död. Efter att hafva redogjort för den oppo-
sition, som vid Uppsala universitet i det längsta mötte Dar-
wins utvecklingslära, yttrar han
:
»Det första undantaget, den första som här afgjort offent-
ligt ställde sig på Darwins ståndpunkt, var P. T. Cleve ...»
I sitt promotionstal om »Naturforskningens resultat och mål »
år 1880 uttalade Cleve att man om den »Darwinska teorien»
utan öfverdrift kan påstå, att den i det stora hela hyllas
af nästan alla arbetande naturforskare», och i ett offentligt
föredrag i Naturvetenskapliga studentsällskapet (jfr Ny svensk
tidskrift 1882) yttrar han: »Darwins teorier ha därför för
naturforskningen blifvit af genomgripande betydelse». »Den
naiva, känslan tilltalande uppfattningen af naturen såsom
en skapelse, där hvarje stoftgrand är ett bevis för en i alla
detaljer ingripande försyn har gifvit vika för den förståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
