Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 569. Tobias Robert Thalén (1827—1905), af B. Hasselberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — TOBIAS ROBERT THALÉN. 225
skulle framstå såsom den där gjort och bevisat allt, som skulle
göras och bevisas. Att i denna uppfattning ännu i dag föga
ändrats har nog till stor del sin grund däri, att den utredning
af denna, liksom af flera andra frågor inom spektroskopiens
äldre historia, som Thalén i ofvannämnda arbete lämnat på
vårt språk, för flertalet fysiker förblifvit fullkomligt obekant.
Med allt erkännande af Kirchhoffs obestridligt stora förtjänster
på detta område måste man med Thalén fordra, att rättvisa
göres åt alla dem, som däri varit hans föregångare, vare sig att
deras arbeten vid tiden för hans undersökningar varit honom
bekanta eller ej.
De här nämnda arbetena voro emellertid blott förberedel-
ser till andra, mer fundamentala. Hittills hade spektroskopi-
sterna för fixeringen af spektralliniernas lägen betjänat sig af
arbiträra skalor, olika för hvarje instrument, och man inser
lätt, att denna metod, knappt tillfyllestgörande för den kemiska
spektralanalysens enkla behof, i längden måste bli allt mer
otillfredsställande och medföra en oreda, som i flere fall måste
göra i och för sig goda iakttagelser oanvändbara och tillföljd
däraf värdelösa. Frågan gällde således att åvägabringa en
normalskala, till hvilken alla spektralobservationer kunde hän-
föras med bibehållande af full jämförbarhet sinsemellan. För
vinnande af en d\dik allmängiltighet måste en sådan skala
baseras på naturens egna konstanter, i närvarande fall således
på ljusets våglängder, med andra ord, hvad som fordrades var
ett normalt solspektrum, där sollinierna voro ordnade efter
sina våglängder och detta med så stor noggrannhet som möjligt
samt tillräckligt i detalj för att tillåta, att därur härleda våg-
längden för hvarje annan spektrallinie med tillfredsställande
noggrannhet. Det är detta stora fundamentala arbete, som
utfördes af Ångström i medlet af 60-talet, delvis med Thaléns
tillhjäl]) och som alltifrån sin publikation 1868 under mer än
tvänne decennier utgjort den enda grunden för hvarje verkligt
vetenskaplig spektroskopisk undersökning. Svårligen kan man
till sitt fulla värde uppskatta det rent af välsignelsebringande
inflytande detta verk haft på den spektroskopiska vetenskapens
utveckling, oaktadt detsamma, såsom senare undersökningar
visat, i verkligheten på långt när ej uppnått den höga grad af
precision, som dess författare eftersträfvat. Att närmare ingå
på orsakerna härtill är här ej platsen; blott en medverkande
omständighet skall i det följande vid omtalandet af ett senare
Vetenskapsakademiens Arshoh. 4. 190C. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
