Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 569. Tobias Robert Thalén (1827—1905), af B. Hasselberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
sorptionssatsen den kvalitativt kemiska analysen af solens
yttre höljen grundar sig. För metallernas evaporering hade
Kirchhoff därvid, liksom alla spektroskopister före honom, an-
vändt induktionsgnistan. Antalet metallinier, som med detta
glödgningsmedel kunna observeras är likväl, sä länge man in-
skränker sig till okularobservationer, ej synnerligen betydligt
och de Kirchhoffska kartorna upptaga sålunda t. ex. för järnet,
blott omkring 70 med sollinier coinciderande linier. I sam-
band med sina ofvan nämnda studier öfver solspektrets violetta
del anställde äfven Ångström och Thalén dylika jämförelser,
men ersatte därvid induktionsgnistan med den elektriska ljus-
bågen. Det var första gången detta mäktiga förgasningsmedel
användes inom spektroskopien och resultatet var onekligen
öfverraskande. Till de förut af Kirchhoff iakttagna 70 järn-
linierna kunde Ångström och Thalén nu lägga omkring 400
nya, till största delen i solspektret representerade linier, och
därjämte till de i solen förut funna metallerna ännu en, näm-
ligen mangan. Värdet af den elektriska ljusbågen för fram-
ställning af metallernas spektra var därigenom påtagligt ådaga-
lagd, och man hade kunnat vänta, att en genomgående revision
af dessa spektra med dess tillhjälp skulle ha blifvit den omedel-
bara följden af dessa försök. Att så ej skedde, och att detta
rika område af spektroskopien under ännu bortåt 20 år lämna-
des obearbetadt, är emellertid lätt förklarligt, då det enda då
tillgängliga medlet för framställning af större elektriska energi-
mängder utgjordes af de elektriska hydrobatterierna, som ge-
nom sin obekvämhet måste utesluta hvarje tanke på ett dagligt
bruk. Först sedan genom uppfinningen af dynamomaskinen
ett bekvämt medel till framställning af starka elektriska ström-
mar vunnits, kunde frågan om ett systematiskt genomforskande
af metallernas spektra i större skala upptagas, och detta var
äfven den uppgift, som Thalén, sedan han i början af 1880-
talet förskaffat sig den nödiga elektriska installationen, för sig
uppställde. Tillföljd af flera omständigheter, som här ej när-
mare kunna specificeras, blef han likväl nödsakad att inskränka
sig till blott en ringa del däraf, nämligen till studiet af järnets
bågspektrum, ett arbete, som utkom år 1884 och som vid sidan
af Kaysers, fem år senare publicerade mer omfattande under-
sökning, ännu utgör en af de viktigaste källorna för vår känne-
dom om detta spektrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
