Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 569. Tobias Robert Thalén (1827—1905), af B. Hasselberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
ytterligare bekräftades genom en af Jäderin 1891 utförd jäm-
förelse med den under tiden erhållna nya svenska rikslikaren,
utgjorde i all hufvudsak en bekräftelse af Lindhagens resultat,
i det att felet i den gamla bestämningen af Upsalametern ge-
nom de båda nya jämförelserna öfverensstäm mande erhölls
att vara O.ii mm. Då det af Ångström antagna värdet af
denna meter var för litet med detta belopp, så äro hans våg-
längder för små och fordra ett däremot svarande tillägg, som
på grund af hvad ofvan sagts likaledes måste tillfogas de Tha-
lénska våglängderna för järnets linier.
Det ligger nu nära tillhands att fråga sig hur det varit
möjligt, att vid den af Ångström och Tresca år 1866 i Paris
gemensamt utförda undersökningen af Upsalametern, ett fel
af så stort belopp kunnat begås, och hvari orsaken därtill bör
sökas. Att den utförda jämförelsen varit alltför knapphändig,
framgår ur de c af Ångström däröfver publicerade protokollet;
men detta är ej nog att utgöra ett svar på frågan, och de an-
taganden man i öfrigt skulle kunna göra i detta syfte kunna
knappast bli annat än gissningar. Det återstår därför ej annat
än att tillse i hvad mån den funna correctionen af Upsalame-
tern är egnad att förbättra, de Ångströmska våglängderna.
Till större delen är detta verkligen fallet, i det att, såsom en
jämförelse med de nyare våglängdssystemen särskildt Row-
lands visar, en väsentlig del af de systematiska afvikelserna
därigenom försvinner; men hvad som därefter återstår, öfver-
träffar ändock betydligt det tillåtna felbeloppet och dess orsak
måste sökas annorstädes. Närmast har man i detta hänseende
a.tt tänka på mätningarne af de Nobertska gittren. Då samt-
liga dessa mätningar hade utföi’ts af Thalén, så var det hans
afsikt att genom revision af desamma och förnyad mätning af
gittren söka utröna, huruvida en ytterligare förbättring af de
Ångströmska våglängderna därigeuom skulle stå att ernå. Vid
den för detta ändamål företagna noggranna granskningen af
gittren visade det sig likväl, att desamma i jämförelse med de
nya Rowlandska voro så bristfälhga, att hvarje tanke på att
på denna väg ytterligare förbättra det Ångströmska våglängds-
systemet måste definitivt öfvergifvas. Efter att vid denna tid
ha kommit i besittning af ett förträffligt plangitter af Rowland
beslöt därför Thalén att företaga en ny bestämning af de ab-
soluta våglängderna för några hufvudlinier i solspektret, fram-
för allt i syfte att kontrollera den absoluta noggrannheten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
