Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institutionsföreståndarnas årsberättelser - A. Akademiens institutioner - 2. Fysiska Institutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 115
2. Fysiska Institutionen.
Under årets lopp har undersökningen öfver Urans bågspek-
trinn slutförts och de vunna resultaten sistlidne januari må-
nad innevarande år förelagts Akademien i en större, för dess
handlingar afsedd, afhandling. Denna afhandling bildar åt-
tonde afdelningen af de undersökningar öfver metallernas
spectra i den elektriska ljusbågen, som under en följd af år
fortgått på institutionen. På grund af den synnerligen stora
skärpa, som Uranspektrets linier förete, har den noggrannhet,
hvarmed deras våglängder kunnat bestämmas, betydligt steg-
rats i jämförelse med hvad för andra metaller kunnat ernås,
i det att sannolika felet för en gifven linieposition i närva-
rande fall i allmänhet kan sättas till ± O.ooe Ångströmska
enheter, under det att detsamma förut ej understigit ± O.015.
Noggrannheten har därigenom kommit ungefär på samma
nivå som vid bestämmandet af relativa positioner i solspek-
tret. Då mätningarna likväl hänföra sig till det Rowland-
ska våglängdsystemet, så ingå i de erhållna våglängderna
detta systems alla fel båda systematiska och tillfälliga, och
först sedan dessa blifvit bestämda kan en slutlig reduktion
till absolut mått d. v. s. till det internationella metersyste-
met äga rum. För detta ändamål har i den omkring 2,000
linier omfattande våglängdskatalogen, här liksom alltid förut,
de sollinier införts, som vid mätningarna användts såsom
fundamentallinier.
Sedan genom Michelsons undersökningar öfver den inter-
nationella meterprototypens förhållande till vissa ljusvåg-
längder man i interferometern i dess olika former erhållit ett
medel för absolut våglängdbestämning af ojämförligt högre
noggrannhet och frihet från systematiska fel än de förut för
detta ändamål använda böjningsgittren, har nyligen, särskildt
genom Buisson och Fabry, ett system af absoluta våglängder
för ett antal skarpt definierade linier inom järnets bågspek-
trum härledts, med hvars tillhjälp de Rowlandska vågläng-
derna för solspektrets linier kunna korrigeras. Fotograferas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
