Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hvalarnas härstamning, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 229
Släktet Mesoplodon har en stor hoptryckt tand på hvar-
dera sidan i underkäken ett stycke bakom spetsen. En art
Sowerby’s småhufvudhval {M. bidens) har tillfälligtvis strandat
äfven vid svensk kust. Bland andra arter till detta släkte
märkes en sydlig form 31. layardi, hos hvilken de nämnda
tänderna växa ut bandformigt och kröka sig om öfverkäken,
så att munnen alltså blott ofullständigt kan öppnas. Det
är ej att undra på, att detta till en början ansågs vara ett
pathologiskt fenomen, men man har senare funnit det vara
normalt.
Det fjärde släktet Ziphius har två fungerande tänder i
underkäkens spets. Många artnamn ha gifvits inom detta
släkte, men ovisst är, om det i nutiden innesluter mera än en
art, Z. cavirostris, som äfven tillfälligtvis strandat i Bohuslän,
men som tyckes vara utbredd i alla haf.
Af tandhvalarné återstår nu blott en liten grupp af flod-
delfiner, som sinsemellan äro rätt olika, men, som i sin byggnad
förete en hel del ursprungliga karaktärer, som förena dem med
utdöda former. Men tillika visa de åtskilliga drag, som äro
gemensamma för dem och de typiska delfinerna och andra
häntyda på ett sammanhang med kaskeloterna. Med alla
sina afvikelser intaga de sålunda en ganska central ställning
af en viss ålderdomlig prägel.
I Ganges lefver en af dessa former, infödingarnes »Susuv^
{Platanista gängetica). Den saknar egentlig ryggtena, men är
välförsedd med tänder och rotar med sin känsliga nos i flod-
gyttjan efter fiskar och kräftdjur, ögonen äro högst minimala
och torde knappt kunna göra tjänst. Kraniet påminner med sina
höga kammar något om en kaskelots. Halsregionen är ovanligt
väl utvecklad. I Amazonfloden och Orinoco finnes ett annat
släkte med en art {Inia geoffroyensis), hvars kranium äfven
påminner om kaskelotens liksom äfven andra drag i dess
byggnad. Tänderna äro talrika (26—32 i hvar käkhalfva)
och ha veckad emalj samt dessutom hos de bakre tänderna en
liten bispets, som häntyder på, att dess förfäder haft flerspetsade
tänder. Ett annat minne från förfäderna är den borstbesätt-
ning, som Inia har på nosen. Äfven denna form saknar rygg-
fena. Inia betraktas med stor fruktan och vidskepelse af in-
födingarne.
^ Ett ononiatopoietiskt namn, som härmar djurets fnysning vid and-
hämtningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
