Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hvalarnas härstamning, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
problem att lösa inom livaldjurens grupp, såväl med afseende
på andningen, som en del andra lifsfunktioner.
Då nu hvalarnes afvikelser frän den vanliga däggdjurs-
typen äro så många och så i ögonen fallande skulle det ju
kunna frågas: äro månne dessa afvjkelser af sådan betydelse,
att hvalarne kunna antagas leda sitt ursprung frän andra djur
än däggdjur. Härtill kan svaras ett obetingadt 7iej. Olik-
heterna kunna nog till synes vara stora, men de bestå i ombild-
ning och förskjutning af organ och kroppsdelar mera än i något
annat. Så återfinnes t. ex. i hvalarnes kranium, fastän det
ser helt annorlunda ut, hvartenda ben som i ett vanligt dägg-
djurskranium — intet nytt har tillkommit och intet saknas.
Blotta frånvaron af ett organ är föröfrigt ej nog för att motivera
ett säreget ursprung, ty om ett djur ändrar lefnadssätt, kan ett
organ bli öfverflödigt och på grund häraf reduceras för att
måhända slutligen försvinna. Men ofta kvarstanna långa
tidrymder efter sedan organen upphört att funktionera för-
krympta rester, rudiment, och dessa äga en särdeles stor bevis-
kraft, då det gäller att taga reda på det verkliga samman-
hanget mellan olika djurformer. Dylika rudiment finnas
äfven hos hvalarne och af dem kunna dragas vidtgående slut-
satser. Såsom exempel må nu anföras följande. Ehuru
hvalarne såsom en tillpassning till lefnadssättet i vattnet äga
en glatt, liårlös och körtellös hud, kan man dock påstå, att de
härstamma från hårklädda och med hudkörtlar försedda dägg-
djur. Rudiment af en hårklädnad finnes nämligen hos de
flesta hvalarter åtminstone under fostertiden i form af spridda
hår på läpparne och nosen, och åtskilliga arter bibehålla äfven
i fullt utveckladt tillstånd ett större eller mindre antal af dessa
hår å nämnda ställen. Då inga andra djur än däggdjuren
ha hår af dylik beskaffenhet, utgör alltså anförda faktum
bevis nog. Körtlar af hudkörtelsnatur förekomma hos hva-
larne i ögats bindhinna, som ju blott är en fortsättning af
huden, och dessa tillika med mjölkkörtlarne äro ytterligare
bevismedel för sammanhanget med däggdjuren liksom fram-
förallt fosterutvecklingens gång och hvad därtill hör. Det
är äfven lätt att påvisa, att hvalarnes förfäder varit fyrfotade.
I vissa fosterstadier kan man se anlagen till bakre extremiteter,
ehuru dessa sedan ej komma till utveckling. Ett rudiment af
bäcken har man dock träffat hos alla hvalar {utom Platanista?)
och ej sällan träffas fasthängande vid detta ett ännu obetyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
