Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyare iakttagelser öfver kometer, af Karl Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE IAKTTAGELSER ÖFVER KOMETER. 273
som utmärkte Donatis komet och det samma gäller om de
af Williams tecknade strålarna. I en viss motsats till Wil-
liams teckning står John Herschels beskrifning af kometen.
Den 30 juni (förmodligen vid annan tid en Williams teckning
af samma datum) hade den en längd af 30°; dess största
bredd, som hastigt minskades från kärnan räknadt, var tro-
ligen 5°; svansen företedde ett antal ljusare strimmor. Den
2 juli hade svansen betydligt minskats i bredd och skjutit
fram till den extravaganta längden af 72°. Den företedde
ingen bifurkation, inga sidoutsprång och ingen kurvatur såsom
Donatis komet 1858. Den 4 juli noterades svansens längd
till 80° samt var fullkomligt rätlinig — hviket naturligtvis
är att förstå med afseende på en storcirkel på sfären. Att
den eruptiva verksamheten inom denna komet var i ovanlig
grad intensiv, framgår äfven däraf, att den afsöndrade icke
mindre än 11 envelopper mot solen under tiden mellan den
2 juli och den 19 juli. Den ena af de båda strimmor, som
begränsade det ofvannämnda knippet — sex olika strimmor
voro däri skönjbara — observerades äfven af Webb, medan
Williams en timme före midnatt iakttog dem båda; de nådde
ej helt fram till kometens kärna. Webb menar, att de samma
utgjorde den perspektiviskt sedda randen af en konisk ut-
strålning från kometen. Denna solfjäderformiga bildning slöt
sig snabbt tillsamman, hvilket förklarar, att kometsvansen
sedermera kan beskrifvas såsom en enkel rätlinig strimma.
1843 års stora komet utsköt den 11 mars under loppet
af en dag en bistråle till den ursprungliga 25° långa svansen,
hvilken nybildning var dubbelt så lång som den första och
med den samma bildade en 18° vinkel. »Hade vi här» —
säger John Herschel om denna företeelse — »att göra med
materia, sådan som vi vanligen föreställa oss den samma, så
måste den uppenbarligen stå under inflytande af krafter,
som äro ojämförligt starkare än tyngdkraften och af helt
olika natur.» Då denna komet, såsom ofvan nämnts, kom så
nära solen, att den på 2* 11™ beskref en 180° båge omkring
henne, så kan den — säger Miss Clerke — »betraktas såsom
ett experimentum crucis beträffande kometsvansarnas beskaf-
fenhet; ty uppenbarligen hade ett fast bihang af många mil-
lioner mils längd icke såsom en svängd sabel på 131 minuter
kunnat vridas från den ena sidan af solen till den andra.»
Vetenskapsakademiens Årsbok. 8. 1910. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
