Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 594. Carl Gustaf Styffe (1817—1908), af Emil Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
delningen af Svensk författningssamling. Riksarkivets anse-
ende var icke heller den tiden stort; man betraktade det som
»kansliets sophög». Lokalerna voro också därefter. De be-
funno sig i nordvästra delen af slottet i en mellanvåning en
half trappa upp med ingång från Lejonbackshvalfvet. Chefen
hade ett rum åt borggården, de öfriga tjänstemännen ett
annat åt Lejonbacken och de små fönstren gingo ned till
golfvet; ett tredje ännu mindre rum inrymde några arkivalier
och böcker. Som förvaringsrum disponerades i öfrigt några
delvis fuktiga hvalf på olika ställen i slottet, de förnämsta,
af hvilka ett fortfarande användes af riksarkivet, en trappa
ned under nordvästra slottsflygeln. Äfven tjänstemannaper-
sonalen lämnade i midten af 1830-talet mycket att önska.
Chefen, kanslirådet Liljegren, var mera forn- och runforskare
än arkivman eller historiker. Hans närmaste man, aktuarien
Forsslund, ansåg sig ha blifvit förbigången genom Liljegrens
befordran och hade föresatt sig, säges det, att ingenting göra
inom verket, en föresats, som han också lär ha troget hållit.
Förste amanuensen kammarjunkare Silfversparre måste snart
taga tjänstledighet på grund af dåliga affärer och oordentligt
lefnadssätt och andre amanuensen N. Arvidsson hade sina
hufvudintressen i tidnings- och teatervärlden. Några yngre
forskare syntes icke till, men Geijer och Fryxell arbetade tid-
tals i arkivet. Då inträffade Liljegrens död den 2 juni 1837
och det stora omslaget i arkivets historia följde. Den 14 juli
samma år förordnades förre landshöfdingen Hans Järta till
riksarkivets chef med rätt att använda den för riksarkivarien
på stat anslagna lönen dels i allmänhet till befordrande af
arbetets drift inom verket, dels mera speciellt till beredande
åt riksarkivet äfven för framtiden af tillgång på kunniga
och skickliga tjänstemän. Järta afgaf den 20 okt. ett med
rätta berömdt betänkande angående riksarkivets skick och
anstalter till dess upprätthållande. Han framhöll där bland
annat att, om riksarkivet bättre än dittills skulle svara mot
sin bestämmelse, borde det fördelas på minst två departe-
ment eller afdelningar, den administrativa och den historiska.
Den förra skulle skötas af aktuarien Forsslund, som fick expe-
ditionssekreterares titel, med biträde af de två ordinarie ama-
nuenserna. För att bilda den historiska afdelningen skulle
anlitas den nyutnämnde riksantikvarien B. E. Hildebrand,
för hvilken Järta fattat stort förtroende, och som biträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
