Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 604. Fredrik Wilhelm Christian Areschoug (1830—1908), af Thorild Wulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
planläggningen af arbetena och framställningsformens brist
pa koncentration, allt visar, att den gamla kraften ej längre
räckte till. Dock gjorde Areschoug äfven under dessa ar-
betens gång en del goda upptäckter, vi tänka närmast på
fyndet af hydatodliknande organ i mangroveväxternas blad,
som han ville tyda som saltafsöndande organ, måhända med
rätta.
En för den energiske gamle forskaren karaktäristisk de-
talj må här ej heller förbigås, nämligen huru han, sjuttioårig,
började sätta sig in i mikrotomteknik och själf pysslade
med sina paraffininbäddningar. Obekväm i handlaget hade
han alltid varit och det dröjde visserligen ej heller länge,
förrän han härvid fick bistånd af yngre krafter, men redan
detta, att vid så gamla år ge sig i lag med en helt ny och
för honom säkerligen ganska komplicerad teknik, visar ju lika-
fullt en andlig elasticitet, som många sjuttioåringar kunde
afundas.
In i det sista var Areschougs intellekt klart och forskar-
glöden fanns där in i sena hösten. Så arbetade Areschoug
under sina sista lefnadsår med ett helt nytt uppslag, som
han tänkt få färdigt för Fysiografiska Sällskapets minnesskrift
med anledning af Linnéjubileet 1907, hvilket dock aldrig blef
honom förunnadt. Härom skrifver han i ett bref af den 17
december 1906 till professor Nathorst:
»Dessvärre lär nog ej den af mig till festskriften anmälda
afhandlingen blifva färdig inom den föreskrifna tiden. Det är
nämligen ett hittills så godt som förbisedt, men, som det åt-
minstone förefaller mig, synnerligen intressant, men mycket
omfattande ämne, som jag valt för min undersökning, näm-
ligen om skyddsanordningarna mot köld i de för kölden mest
känsliga årsskotten af nordiska vedväxter. Jag har redan
undersökt så godt som alla nordiska vedväxter och ett myc-
ket stort antal sådana växter, som ej äro inhemska, men som
här i Lund kunna utan skydd öfvervintra, jämte ett 40—50
tal tropiska vedväxter. Men dels anser jag mig behöfva be-
tydligt vidga antalet af de sistnämnda, dels har jag på senare
tiden kommit underfund med, att mot vinterns annalkande
vissa förändringar inträda i barken, analoga med dem i öfver-
vintrande blad af nordiska växter. För att nu öfvertyga
mig om, huruvida dessa förändringar försvinna eller upphöra
under andra vegetationsperioden, behöfver jag taga nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
