Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första delen
- 1. A-strängen springer — ett dåligt förebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTA KAPITLET.
A-strängen springer — ett dåligt förebud.
A-strängen på violoncellen sprang.
Bengt Erlandsson kände liksom rappet av en fin
pisksnärt på ena kinden, och det klang i hans stora,
tämligen ödsliga ungkarlsrum, när katastrofen
inträffade.
— Övermåttan oförskämt, morrade den unge
journalisten. Men jag tror, att jag rakar mig först, innan
jag försöker den andra strängen.
Bengt Erlandsson ställde sig nu framför den lilla
spegeln och arbetade en stund hastigt men noggrant
med rakmaskinen. När han var färdig med detta arbete,
dök han med ansiktet i det stora handfatet, frustade,
torkade sig och strök därefter med handen över
käkarna för att undersöka, om några skäggstrån blivit
glömda vid maskinens razzia nyss. Som han tycktes
finna de röda kyrkängelskinderna glatta och väl
avputsade, kammade han sitt svartstripiga hår, vilket
tillsammans med de mörka ögonen och de sneda
ögonbrynen gåvo ett visst japanskt tycke åt hans anlete,
särskilt i lampljus, då man icke strax varsnade, att
ögonen voro mörkblå och icke bruna. Hade
kyrkängelskinderna haft en blek, vissen färg i stället för en friskt
röd, kunde Erlandsson ha erinrat om ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0005.html
