- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
10

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 1. A-strängen springer — ett dåligt förebud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fete notischefens läppar, när han genomögnade dikten
och läste den högt för de församlade
redaktionskamraterna. ”Se här ett verkligt bra versstycke”, skulle
han säga. ”Den här dikten tar vi naturligtvis in, den är
helt enkelt utmärkt.” Bengt skulle då med en
triumferande min röja sin anonymitet. Men den unge
mannen hörde icke ett ljud yttras efter postens ankomst,
och dagen gick nästan till ända, innan notischefen,
kliande sig i bakhuvudet, och med ett uttryck av
komiskt allvar i ansiktet, steg ut ur sitt rum, högtidligt
utropande:

— Vid Polypen, den Oantastlige! Nu börja
vårdikterna komma. I dag insusade en, som heter Junker
Morgonröd. Det är något för dig, gamle Löv, som är
finsmakare på pekoral.

— Går han i den djupa stilen med sammetskyssar
och hjärtats violer eller är det i den överdådiga,
frågade den knarrige Löv med kännarmin och en djävulsk
glimt i ögat.

— Han går, vid Sappörens raseri, i marschtempo.
Taratam, taratam. Den är helt enkelt förbannesiskt
rolig. Åhåjaja!! Fick du fylleristatistiken eller hur
gick det?

Bengt bad dagen därpå med oskyldig min att få se
på dikten, ty han undrade vart den tog vägen, men
notischefen tycktes bli gripen av en slags
sinnesförvirring, när han lyssnade till framställningen. Den
hetlevrade lille mannen pekade häftigt på fyra
pappershögar, var och en försedd med en brevpress av
gjutgods, pekade därefter på en femte papperspyramid, två
decimeter i tjocklek, som reste sig rakt under hans
näsa, kliade sig så i håret och utbrast:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free