Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 12. ”Svan på lugnt vatten”, oljemålning av Eugen A:son Renard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
patron med friska färger i ansiktet, men någon
osäkerhet i det konstnärliga, yttrar då:
— Jag tror det är bäst att ta byggnaden härifrån.
— Ska vi schasa undan hönsen, spörjer den vänliga
frun, som står i närheten.
— Behövs inte, svarar Eugen, i det han förnämt
kisar med ögat och kastar undan en cigarrettstump.
Hönsen är bra. De är mycket bra, hönsen. Pikant
färgklick med den där bruna 1
Den lille lantmannen har emellertid sina bestämda
åsikter i ett och annat, och han uttalar dem högt och
fritt.
— Tänker herrn sätta solen så där långt borta. Det
vore väl bättre att ha den rakt ovanför huset, då blir
det mera symmetri också.
Artisten ler ett leende av andlig höghet, men av
oändligt överseende.
— Nej, det kan jag inte gå med på, patron Mattsson I
Men låt mig se; vill herr Mattsson ha solen på vänster
eller höger sida om huset, så går det an att välja.
— Aja ... Aja ... jag vet inte. (Rop åt huset):
Beda! Kom!
Hustrun skyndar åter tit.
— Artisten här frågar, om vi, vill ha solen till höger
eller till vänster.
Efter en stunds debatt rörande solen, vårdträdet på
gården, vedstapeln, bikuporna och stallängan
bestämmes det, att solen skall sitta till vänster.
— Ja, jag förstår mig just inte på det här, säger
den lille patronen.
Han skrattar hjärtligt och fortsätter:
9. — Sjöberg, Kvartetten, som sprängdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
