Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 18. D’Artagnan utrustar en expedition för att rädda Edmund från matematikläraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
men han tiger, under det att han kämpar med en
stor styråra. Då höres åter Tom Sawyers röst:
— För resten vet jag mycket väl, att du är värd det.
Edmund känner, hur det värmer i hans bröst. Under
hela färden utefter den väldiga flodens strand har han
tyckt, att allt varit så märkvärdigt. Allt har en så
välkänd, uppfriskande doft, och allt äger ett så gyllene
sken, men för varje meter, de ha glidit fram, har en
spänning eller glad oro fyllt hans bröst. När Tom nu
på sitt rättvisa sätt ger honom det öppna erkännande,
som Edmund hemligt eftertraktat, känner han sig mer
än glad. A, han vill visa dem! Han vill göra sitt allra
bästa. Han önskar, att han måtte kunna utförå ett
verkligt stordåd.
Med en lätt törn lägger sig flotten till ro under ett
högt snår. Blommor stå därinne i klart lysande färger.
Det drar mäktigt i träden.
— Kom fort, ropar Tom, eljest ä vi dödens, för så
sant som jag är Tom Sawyer å inte en katt, så är det
hans fotspår, som jag ser där i sanden. Indian-Joes
spår!
Edmund springer lätt från flotten, hastande i Toms
fjät. Han ser den ljusa blusen försvinna därinne bland
grönskan. Den fladdrar i sicksack i dunklet. Hur än
Edmund skyndar sig, kan han icke upphinna Tom.
Han känner tryck över sitt bröst och tyngder i sina
ben, och han ropar:
— Inte så fort, Tom! Inte så fort!
Den ädle Tom svänger sin näsduk på ett
hemlighetsfullt sätt långt borta i en grön tunnel, men Edmund
kan icke uppfatta innebörden i tecknet. Han letar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
