Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 19. En flagga på halv stång och en ödesdiger badning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
207
I dag hade en flock nya gäster anlänt till
pensionatet, däribland en ofantligt lång fotografiskt
intresserad herre med en väldig kamera och en svart
sammetsduk, den han redan under nervösa och ivriga
rörelser hunnit ställa upp på en massa platser i
pensionatets närhet, en rund kassörska i femtioårsåldern med
livliga och snälla ögon och därtill två eller tre yngre
damer, bland dem en smärt och blek flicka med
behagliga men sorgsna drag. Denna senare föreställdes
som fröken Märta Åvik, när presentationsceremonien
ägde rum på förmiddagen, och arkitekten Gren
bockade sig djupare än förut och syntes bli mera
intresserad för henne än för de andra damerna, vilka vid
detta laget borde ha hunnit att trötta ut honom.
Arkitekten hade, tålig som en pudel, följt dem på deras
promenader och även måst anträda vägen till
badstranden ett flertal gånger. Kanhända hoppades han
på ett angenämt ombyte. Vad Cello beträffar, befann
han sig i dag på pensionatet sista dagen och hade
sedan morgonen varit sysselsatt med fiske tillsammans
med Pensionatskurken.
Ut på planen stormade nu en skara damer. I täten
för flocken dansade fröken i sjömansblusen, och
bredvid henne syntes jubilaren, fröken Gullan Dykare. De
två systrarna klappade i händerna, när de sågo flaggan,
men fröken Pylman fäste betydelsefullt på
födelsedagsbarnets blus en liten blomma, nyss plockad i gräset.
— Här är det enda du får av mig, sade hon lågt,
men fullt hörbart för alla de närvarande. Men denna
blomma skall du gömma, barn, ty den har vuxit vid
naturens bröst, och jag fäster den nu vid ditt!
Bakom skramlade i detsamma två flickor i vita för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
