Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 28. Karl Ludvig drager ut för att söka tacksamma hjärtan, men finner endast delikatesser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
den fattiga människan stöd och råd i överflöd, men
när det gäller detta enda spörsmål, finner han, då han
kastar förtvivlade blickar omkring sig, endast kalla
ansikten och slutna läppar. Filosoferna tiga,
författarna tiga, affärsmännen tiga, och ekonomerna ha
endast att svara: låna om möjligt icke!
Liksom alla andra var Karl Ludvig därför hänvisad
till sin egen talang, och denna var mycket oövad. Han
saknade all skådespelarbegåvning, och för övrigt skulle
knappast någon sådan ha hjälpt hos farbror Nicklas,
emedan denne tydligen ägde en fenomenal skicklighet
i att hålla tillbaka människor, som ville låna pengar
av honom. Karl Ludvig var häpen över detta, först
och främst häpen över otacksamheten och sedan över
den djävulska metod, Jägmästarn använde för att
blåsa bort allt tal om detta slags affärer.
Karl Ludvig fick intaga en god frukost.
— Välkommen i mitt tjäll, pojken min, hälsade
Jägmästarn vid helan.
— Skål, fabbro, svarade Karl Ludvig, som så fort
supen halkat ned, sökte överraska herr Nicklasson
genom att hastigt yttra:
— Hör nu ...
— Du tycker om svinfötter, min gutt! Här har du
saltade och där har du griljerade. En liten halva!
Härefter ledde herr Nicklasson samtalet in på sin
rörelse, ojade sig en smula över de dåliga tiderna men
yttrade sedan helt optimistiskt, att man finge göra utav
sakerna vad man kunde och se framåt samt akta sig
för att se tillbaka.
— Hör nu ...
— Men du, Karl Ludvig, du som är stadsbo — nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
