Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 51. En störd idyll vid Ludvig XVI:s hov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Vasanders många kunder blevo mottagna av den
vilda och tårögda hustrun, som för dem utgöt hela
sin smärta och upplyste dem om skräddarmästarens
plötsliga arbetsinställelse. Med ett långdraget, klagande
rop meddelade fru Vasander:
— Vasander gårl
Detta uttryck, som ju liknar det man plägar använda
om åskan eller koleran, var fru Vasanders stående
karakteristik över mannens kringirrande och festliga
liv i staden. När skräddarmästaren var tillräckligt
ut-rucklad, kom han emellertid åter hem, lika tyst som
han gått, intog sin plats på bordet eller med
pressjärnet i handen på golvet. Han hade då i allmänhet
alldeles ofantligt mycket ofärdigt arbete att taga itu
med, men kunde också arbeta för två personer, när
det gällde.
I dag hade herr Vasander återkommit till verkstaden
efter att ha gått i nära en veckas tid. På hustruns
klagande och förebrående ord, som bittert ljödo, allt
under det tårarna tillrade utefter den hysteriska
kvinnans kinder, svarade endast Vasander, vars grönaktiga
mustascher slokade, och vars hy var blek:
— Har vatt upptagen. Har hatt bekymmer.
Strax efter herr Vasanders ankomst hade två
vredgade äldre personer infunnit sig på verkstaden, och de
anklagade häftigt skräddarmästaren för hans svek mot
dem. Dessa två herrar åtföljdes av var sin son, på vilka
konfirmationskostymer skulle provas. Till Vasanders
egenheter som skräddare hörde det förhållandet, att
han lade alldeles för mycket vadd på sina kunders
axlar. Varifrån han fått idén till denna sällsamma
benägenhet är obekant, men säkert var, att ingen kostym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>