Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 65. ”Ärade brudpar, mina damer och herrar!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
728
prästmannen uttalat orden ”renhet i tal, renhet i
hjärtan, kärlek och överseende” till brudparet och
hurraropen förklingat, yttrade Fakiren, i det hon
blickade ned på bordduken.
— Bor inte den unga kaptenskan von Pann där?
— Mycket riktigt, sade Pensionatskurken
förbindligt, med hopp i sitt hjärta. Mycket riktigt.
— Det är en mycket behaglig dam, fortsatte Fakiren.
Hon bor ju i Hedmans gamla villa?
— Just så, just så, bekräftade Pensionatskurken med
en viss entusiasm.
— Hon är visst änka nu?
— Ja, hennes man dog för två år sedan.
Nu gjorde Fakiren ett uppehåll, medan hon
förberedde ett av sina stora suggestionsstycken. Därefter
sade hon med len stämma, hopsnörpt mun och
darrande ögonlock:
— Ja, tänk, tandläkare Blom flyttade in i samma
förstuga, så snart begravningen var över. En behaglig
man, herr Blom. Passande läge — för praktiken!
Pensionatskurken, för vars ögon efter Fakirens
beräkning en syndig tavla rullades upp, blickade med
sann beundran på sin bordsgranne, log milt och sade:
— Den unga kaptenskan är så mycket ute, för hon
besöker mest fattigt folk och uppehåller sig särdeles
ofta bland sjuka och elända i samhället. Hon ägnar
sig uteslutande åt barmhärtighetsverk efter mannens
död och går ofta långa vägar, ja, halvmil, med sina
korgar, sina apotekslådor och sina hoptiggda kläder.
Fakiren blev stum inför all denna godhet. Men
Pensionatskurken, som uteslutande diktade, ty han hade
icke en aning om hur kaptenskan använde sin tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
