Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lof-tal öfver Lovisa Ulrica af Sten Abraham Piper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de om Grund-Lagarnas förbättrande. Et Samhälle, der denna ſenare kan upkomma, tarfvar oſtridigt hvad det ſöker, men upnår ſällan hvad det tarfvar. At upoffra enſkildta fördelar åt allmänt väl tilhörer endaſt ſjälar af hög art: ſådant fordrar förſakelſer, hvilkas värde menigheten icke känner, mindre des anförare. Emedlertid qvider den underliggande: himmelen tröttas af hans vådelöften, ſå länge det onda omedelbarligen verkar på egen ſäkerket och beſtånd. Öfvergången finner honom kallſinnig, löftet förgätit. Han qväljer nu i ſin ordning hvad heligt vara bör, och plankan, ſom räddat honom ur vågen, lemnas henne aldraförſt til rof.
Länge hade rikets penninge-verk och de förbättringar dervid af nöden voro, ådragit ſig allmän upmärkſamhet. Dermed tycktes ock den Riksdagen egenteligen vilja ſyſſelſätta ſig, ſom började år 1765. Dock återtogo de förut öfverklagade Grund-Lagarne ſtundeligen nya behagligheter i deras ögon, til hvilka ordningen nu kom at ſtyra. Räfſt och ſparſamhet äro ypperliga ting, när hämd icke föreſtafvar den förra; när allmän tro, afhandlingars tilbörliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
