Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lof-tal öfver Lovisa Ulrica af Sten Abraham Piper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helgd, och grundſatſer i öfrigt värdige en rikshushållning äro de rätteſnören, ſom den ſenare med uplyſt varſamhet altid följer.
Hvad denna Riksdag känbaraſt efter ſig lemnade var behof af en ny: och detta behof blef tryckande för riket i mon af det äfventyr de näringsfång underkaſtades, ſom med des beſtånd äga ouplöſligt ſammanhang. Gemenligen ljuda ſuckar och klagorop illa i de rådandes öron. Sådant är ofta en fölgd af deras miſstag och deras afſigter. Intet är då lättare än at låna dem namn af halsſtarrighet, anläggningar och motvilja. De flere beſvär, ſom ifrån åtſkilliga landsändar hunno til Thronen framtränga, uptogos med ömhet af hjertan, hvilke uti rikets väl, oaktadt alla förändringar, funno ſit framhärdiga ſyftemål. En vaklande och nyſkapad delaktighet i Riksſtyrelſen räknar alt förloradt, när des beſtånd och varaktighet äfventyra. Erkänſlan förvarar i deſto lifligare minne det ädelmodiga och oförſkräckta steg, ſom togs uti December år 1768.
Under ſkakningar och brydſamma tidſkick har dock Allmagten ſig ofta förbehållit at på vederqvickande ſätt förviſſa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
