Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lof-tal öfver Lovisa Ulrica af Sten Abraham Piper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ädelmodigt til mötes. Om Hennes Maj:t af medfödd böjelſe til välgörighet med förekommande ynneſt äfven bemötte okända perſoner, och i ſå måtto gaf dem et deſto lyckligare utrymme, at med tiden deraf göra ſig någorlunda värdiga; förde dock en af vidrigheter mognad erfarenhet Drottningen oftast på ſin vakt emot beſtällſamhet, fjäs och höglyſten trängtan at ſynas. Men af hvad art ock de hjertats rörelſer voro ſom Hennes Maj:t yttra ville, ägde hon aldrig ſina uttryck enväldigt nog för at tvärt emot upfattad tanka om menniſkors halt ſlöſa i betygelſer på deras räkning. Tvärtom kräfver ſanningen här öfverljudt af oſs det vitsord at ock all verldens höghet, ära och rikedom gått oſmickrade ifrån Hennes Maj:t, om de af det aktningsvärda til lynne och egenſkaper icke varit åtfölgde. Drottningen kände icke högre nöje än at updaga en bortgömd, ſkydda en förfölgd, men i båda händelſerna profgill förtjenſt: at framſtälla, hägna, ja med egen ofta känbar olägenhet belöna gerningar, mindre ſynbara tör hända, än af blygſamhet, ſeder och upſåt förädlade. Sådana voro de yrken, ſom lågo Hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
