Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal innefattande Strödda Tankar om den viſshet ſom finnes uti Hiſtorien af Jac. von Engeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ſpråk, ſeder och bruk förmodeligen icke då vidare förändrade, än at han lätteligen kunnat förſtå at af gamla fråſägner utreda det rätta och ſanna.
Emot Moſis frägd är intet at invända. Ingen anledning at miſstänka en man af des egenſkaper at hafva diktat oſanning. Skulle något af hvad han berättar, uti våra ögon ſynas förunderligit, må det tilſkrifvas menniſkoſlägtets nuvarande förändrade ſkick och omſtändigheter.
När uti de delar, ſom jemförelſe medgifva, et lika omdöme kan äga rum om andra folkſlags äldſte häfdateknare, må de äfven anſes ſåſom ſäkre ledare uti deras förda hiſtoriſka tidehvarf, eller den äldre hiſtorien.
För at icke ſträcka underſökningen härom för vida, ſtannar jag i detta ämne blott inom vårt fädernesland.
Mig ſynes at Sveriges förſta hiſtoriſka tidehvarf med alt fog kan räknas ifrån den tid, då Snorre Sturleſon börjat den af honom författade Ynglinga Sagan. Svenſk var han väl icke, men ſå mycket mera oväldug. För kunnog, redlig och i ſin tid anſedd erkännes han. Född på Island, härſtammade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
