Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal innefattande Strödda Tankar om den viſshet ſom finnes uti Hiſtorien af Jac. von Engeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af ſamma förfäder med oſs. Någon tid hade han uppehållit ſig uti Sverige. Han var ſå mycket mera i ſtånd at urſkilja det ſanna af de äldres kynqviſlor, ſkaldeliod och fråſägner, ſom tiden icke hunnit göra ſtörre ſkilnad uti ſpråk, ſeder och bruk ifrån nyſsnämde underrättelſers författande til Sturleſons tid, än ifrån dennes tid til vår. Sturleſons trovärdighet vinner äfven ny ſtyrka af den öfverensſtämmelſe, ſom befinnes emellan de Isländſka och andra folkſlags gamla häfdateknare, hvilke, efter all liknelſe, icke fölgt hvarandras berättelſer.
Utan all tvifvel ſynes det vara, at de fleſte folkſlag haft äldre häfdateknare än de, hvilkas ſkrifter hunnit at til vår tid förvaras. En del ſådane äro nu blott til namnet kände; af andre har man deras berättelſer allenaſt styckevis inryckte uti ſenare arbeten.
Af förſta monarchiens häfdateknares Beroſi, Cteſiæ och Megaſthenis ſkrifter äro få stycken at tilgå, och kanſke en del falſke, ſåſom man det ſäkert vet om dem, hvilka Annius Viterbienſis, under Beroſi namn utgifvit. Hos Euſebius finnes något af Egyptiſke häfdateknaren Manethons antekningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
