Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Vitterhetens och de Fria Konſternes inbördes förbindelſe af Friherre Carl Fredric Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven ſom vitterhets och de fria konſternes gemenſamma föremål, är at måla efter naturen, ſå fordra de ock enahanda medel til verkſtällandet: medfödt genie och god ſmak, ſamt kunſkaper och öfning.
Det medfödda förſtåndets ljus ſom kallas genie, afgör förnämligaſt Vitterhets Idkarens, ſå väl ſom Konſtnärens framgång och öden; utom denna dyrbara naturens gåfva, äro kunſkaper och reglor, arbete och möda fruktlöſe. Större delen namnkunnige Poëter hafva i förſta ungdoms åren ſkrifvit qvicka vers, faſt de icke varit regelbundne; Raphaël och Correge hafva i barndomen ritat figurer med caractere och expreſſion, ehuruväl correction i tekningen felats. Lycklig den yngling ſom upeldad af ſnillets gudomliga fakla inträder på konſternas ban; men olycklig den, ſom utan medfödda fina och lättrörda känſlor, tror kunna med mödoſamt arbete tränga ſig fram til det målet han aldrig hinner.
Det är icke mindre nödvändigt för vitterhetens och konſternes idkare, at vara begåfvade med ren och fin ſmak, än at vara utruſtade med lyckligt genie. Om denna ſenare riktar ſjälen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>