Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Vitterhetens och de Fria Konſternes inbördes förbindelſe af Friherre Carl Fredric Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller åſnor; hvad ſkilnad är emellan Macedoniſka och Perſiſka kläder och vapen, krigsvagnar och föreſpan; alt detta kunde vara indifferent för Curtius, men icke undgå Le Bruns kunſkap, då han uti galeriet på Verſailles målade Alexander den Stores hjeltebragder. Om Konſtnären för at utföra hiſtoriſka händelſer, bör hafva alla en Häfdateknares egenſkaper, fordras faſt mera af honom at uti mythologiſke och epiſke ämnen äga Poëtens kunſkaper och styl. Horatius har ſkäl at ſäga: Ut pictura Poëſis erit. Målare-konſten likaſom poëſien fordra något högre och mera förtjuſande, än en ſimpel hiſtoriſk berättelſe. Det är icke nog at de föreſtälla perſoner ſom tänka, tala och äro verkſamma; deras hjeltar böra tänka ſtort, tala med ſtyrka, verka med eftertryck. De likna varelſer emellan menniſkor och Gudar; de uplyfta ſig högre, än naturens vanliga gränſor; de likſom ſväfva emellan himmel och jord; det är dem icke allenaſt lofgifvit, utan ock ibland oundvikligt, at vidtaga det underbara, faſtän det ſkulle ſynas ſtrida emot ſakernas verkeliga förlopp. Homerus väjde icke at uti Iliaden införa Juno,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
