Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Vitterhetens och de Fria Konſternes inbördes förbindelſe af Friherre Carl Fredric Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
at den tidens Hiſtorieſkrifvare underrättat oſs om de förnämſta omſtändigheter, ſom angå Apelles och Zeuxis, Phidias och Praxiteles, Scopas och Democrates.
Hiſtorien bevarar minnet af fyra märkvärdiga, i ſynnerhet vitterhet och konſter gynnande tidehvarf, hvilka kallas de Sköna Konſternas gyllene åldrar. Deſſa fyra äro, den Grekiſke under och efter Periclis tid intil Alexander den Store; den Romerſke under Kejſer Augusti regering; den Italienſke, medan Leo den X. ſatt på Påfve Stolen och Mediceiſka huſet ſtyrde Florents; ſamt den Franſyſke under Konung Ludvig den XIV. regements tid. Det tilhörer mig icke at döma om deſſa fyra ſå kallade gyllene åldrar varit med hvarannan lika lyſande i anſeende til Vitterheten; om Virgilius varit lika ſublime ſom Homerus; Horatius ſå qvick ſom Pindarus; Cicero ſå vältalig ſom Demoſthenes: men derom lära alla kännare vara enſe, at hvad Fria Konſterne angår, Grekiſke tidehvarfvet, emot de tre ſenare, förtjenar allena at kallas gyllene. Det ſynes ſom hade Konſterne då blifvit updrifne til en öfvernaturlig högd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
