Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekernas, vård, upſtigit til den högd, ſom i alla ſekler icke ſedan kunnat öfverträffas. Andre folkſlag, långt ifrån at trott ſig med de ſtörſta ſnillesgåfvor kunna bringa dem til ſtörre fullkomlighet, hafva varit nögde, at, då de på afſtånd fölgt deſſe mäſtares ſpår, någorlunda kunna framſtälla dem hvar på ſit modersmål, uti den prydnad hvaraf de prålat uti ſit foſterland.
Man kan väl icke namngifva de källor, utur hvilka Grekerne hemtat ſina kunſkaper: men Egypten, Phœnicien och Chaldæen berättas dock hafva varit vetenſkapernes förſta hemviſt, och at de derifrån flyttat til Grekeland, der de af lyckeliga och til prydeliga konſter danade ſnillen blifvit updrifne til en förundransvärd högd. Som man förgäfves ſöker lemningar af de vitterhetsſtycken, ſom blifvit författade för Homeri tid, ſå tros han förſt hafva uptänt det ljus, ſom efterkommanderne fölgt. Vellejus Paterculus anförer ſåſom något beſynnerligt om honom, at han icke haft någon företrädare, och at icke efter hans tid någon upkommit, ſom med honom kunnat jemföras. Et öfverdrifvit ſmicker på Homeri mull. Ty at Poëter varit före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
