Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarjehanda blomſter, at dermed utſira ſina ſkrifter, och ſåledes öfvergifva naturens behageliga enfaldighet, ſå förföll vitterheten mer och mer, men tiltog i ſamma mon hos Romarne.
Det tros i allmänhet at Romarne hafva ända intil de Puniſke krigen, då de begynte föra ſina ſegrande vapen utom Italien, varit grofve och ohyfſade, utan ſeder, utan upfoſtran, endaſt förſtått at handtera ſina plogar och vapen. Detta torde i viſst afſeende icke utan ſkäl kunna ſägas, i thy de egenteligen ſå kallade Vetenſkaper och Fria Konſter voro hos dem i älſta tider okände. Men at derföre ſäga, det de legat nedſänkte i mörker, vore at göra dem för ſtor orätt. De, ſom på alla ſidor voro kringvärfde af Grekiſka colonier och med dem efterhand ſammanſmulto, måſte nödvändigt hafva inſupit något af deras ſeder, hvarom äfven de lemningar, ſom hiſtorien oſs förvarat af deras ſnillefoſter, bära vitnesbörd.
Sedan Siciliens inkräktande hade öpnat hafvet för dem, begynte den Romerſka ungdomen reſa til Grekeland, för at der inhemta de kunſkaper, hvartil tilfälle ſaknades i deras fädernesland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
