Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smak för den Grekiſka lärdomen tiltog mer och mer. Skolar inrättades: Grekiſka handſkrifter ſamlades och läſtes. Det berättas at Cato ofta i ſittande Råd läſt Grekiſka auctorer under det Rådsherrarne ſamlades och förr än rådplägningarne begyntes. Man började nu at lägga för ſig Grekiſka mönster, då man ville författa vitterhets-ſtycken. Lucius Andronicus gaf åt Romerſka theatern nytt ſkick, ny prydnad, efter Grekiſk ſmak. Honom efterfölgde Nævius och Pacuvius. Men ännu hade man icke med alfvare begynt tänka på det ſom hufvudſakligen ſkulle bidraga til vitterhetens upkomſt. Philoſophie, lagkunnighet, riks-hiſtorien och modersmålet lågo ännu i vanhäfd. Grekerne hade ſå tilvunnit ſig de Romares högaktning, at deſſe trodde, det ingen kunde anſes för lärd, ſom icke både tänkte och talade lika ſom de. Undervisningen och alla öfningar i deras Skolar ſkedde derföre på Grekiſka. Cicero berättar, at Craſſus, då han var Cenſor, utöfvat ſit embetes myndighet emot en Profeſſor, ſom hållit föreläsningar på modersmålet. Månge märkte väl detta fel, men ingen vågade ſätta ſig emot et gammalt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
