Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekernas ſkrifter det värde, ſom af inga tiders längd kunnat förminſkas. Efter ſin återkomſt til Rom, upreſte han på de grunder, ſom han utſökt utur Ariſtotelis, Demoſthenis och fleres ſkrifter, ſin förträffeliga lärobygnad om talkonſten. Och för at ſå mycket mer blifva i ſtånd, at genom ſit ſpråks och vitterhetens upodlande hedra ſit foſterland, utſökte han ſig til hjelp de ſkickeligaſte ſnillen, delte ſå arbetet dem emellan, at någre ſkulle framleta och uplyſa Romarnes urhäfder, andre utſöka grunderna och urſprunget til Latinſka ſpråket, andre öfverſätta fremmande arbeten på modersmålet. På detta ſätt riktade han mer och mer både ſpråk och vetenſkaper med de ſkatter, ſom hemtades utur Grekernas guldgrufvor.
Täflan upmuntrade ock då andra lyckeliga ſnillen at utvickla ſig. Virgilier och Horatier hedrade den Romerſka Parnaſſen med de prydnader, ſom de länt af Homerer, Pindarer, Theocriter. Cæſar, Cornelius, Saluſtius täflade på de hiſtoriſka fälten med Thucidides och Xenophon. Och jag är viſs, at om man hade qvar alt ſom ſkrefs af Grekerne uti deras lyſande tidehvarf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
