Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och jemförde med det, ſom utkom denna tid i Rom, ſå ſkulle man finna, at Latinerne hemtat utur Grekernas källor alt hvarmed de prålat, och at de det allenaſt något omſkapat efter ämnens beſkaffenhet, tidernas och regements-författningens ſtällning.
Smaken var i deſſa tider at ſkrifva okonſtladt, tydeligen och nätt, lemna åt läſaren at tänka mer, än det ſom ſades. Men denna ſmak förföll uti Tiberii och ſenare tider, af ſamma orſak, ſom den aftynade hos Grekerne. Sedan vitterheten hade uti Auguſti tid upnått den högd, at den tycktes icke kunna komma längre; och någre ſnillen, ſom ville lyſa på detta fält, ſågo ſig icke kunna uphinna mindre öfvergå ſina företrädare, tänkte de vinna anſeende genom et nytt ſkrifſätt, med utvärtes fåfäng prakt, med ſvaſſande ord och inveklade meningar; Den gamla och naturliga ſmaken uplifvades något uti Trajani tid och hade ſedan ſina ſkiften, til des änteligen uti femte århundrade all lärdom och vitterhet bortgömdes i mörker.
Förſynen hade ſå viſligen blandat orſakerna til ſakernas omväxling uti verlds-ſyſtemet, at det ſamma land, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
