Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237 )
verser antingen hela fältet af deras vitterhet
eller någon viss del deraf, förråda sig ej der-
före hos hvarje särskilt författare, enär, som
man vet, det djupaste allvar ofta hos en ’och
samma individ kan vara förenadt med den mest
lekande qvickhet. Nationaliteten förutsätter lik-
väl, hos hvarje vitter förfåttare, äfven utom
och jemte de olikketer, som någon gång utgöra
hans individuella originalitet och som skilja ho-
nom från alla andra på samma språk och in-
om samma slag, sådana olikheter, som strax
röja, att han tillhör den eller den Nationen. Men,
när man undantager de olikheter, som upp:
komma genom språken , och hvarom jag seder-
mera skall tala, finnas inga sådana.
Jag vill ej derföre påstå, att uttrycken af
det idealiskt sköna, af det ren? meuskliga i konr
stens verk, icke understundom, jemte det U-
niversella , som gör dem lika igenkänliga och
njutbara för alla, äfven någon gång kunna haf-
va sina särskilta olikheter hos särskilta Natio-
ner, grundade i deras olika religions-Legrepp,
Stats-Författningar, lynne, seder och bildning. Ä-
fo ej uttrycken af de menskliga sinnes-rörel-
serna i vissa ansigten olika, utan att derföre
förlora något af sin allmänna igenkänlighet?
Och hvad äro väl den sköna konstens verk an:
nat än anleten, der en skön mensklighet i o-
vanskliga drag gör sig åskådlig ? Om så icke
förhölle sig, så skulle den ena odlade Natio-
nen ej kunna njuta af den andras konstverk;
Raphaéls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>