Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RS NG
Någon gång framskymtar tanken om en
- allsmäktig Gud, verldens skapare , Oden, All-
fader, hvaraf våre häfdateknare slutat att med
. namnet Oden beteknades två olika varelser ,
en som af ålder, eller af evighet varit Gud,
och en, som blef det efter sin död, således
slutligen två Gudar af samma namn. Egyptier,
Greker och Romare hade hvar sin Jupiter,
men desse, likasom Nordens tvänne Oden kun:
na hafva varit en och samma person eller i-
deal, i olika traditioner olika föreställd,
Några af personerna i Eddan väcka in-
teresse genom beskrifningen om deras egen:
skaper; men sällan finner man handlingar som
svara deremot. Baldurs begrafning, då hans
hustru dör af sorg och kastas på bålet, är
poetisk och rörande. Föreställningen af Ger:
da, sådan som hon vid Waleskjalf visade sig
för Frey, är hög och skön, men det är en
ljusnad som straxt försvinner i det vanliga mör-
kret. Målningen af det outredda ämnet för
skapelsen — eldens och frostens böningar,
skilda genom en afgrund, Ginungagap, som
öfverfors af stormar, uppkommande deraf att
elden drog luft från köldens region — har
något poetiskt, bch är bygd på en physisk
kännedom , som likväl kan hämtas från hvar-
je ugn med drag. Men huru lågt faller den
i sig sjelf så höga tanken om skapelsen! Ett
slags varelser, Gudar eller ej, döda en Jätte
och kasta kroppen i Ginungagap> af köttet
blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
