Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; (GC RAA ”)
ning, sedan annorlunda sagd af Boileau, nemli-
gen att uttryckets klarhet kommer af kunskapens full-
het. Och hvarföre skrifver man? Utan tvifvel
att förstås.
Men hvad bebåda dessa utflygter, dessa
djerfva tillbud i flera länder att lyfta sig öf-
ver allt som hittills varit högst ansedt och be-
undradt? Om de någonsin kunde åtföljas af
förnuftet; om allt hvad nye philosopher i ett
slags töcken synas ana, kunde blifva klart
som de positiva vettenskaperna; då skulle
måhända också ett nytt ljus uppgå öfver vit
terheten. Hittills är det sjelfva förnuftet, som,
likt solen, smält vaxet på Icarernes vingar.
Efterverlden är förbehållet att se om något el-
ler intet skall uppstå af allt detta. Emedler-
tid är det tillåtet att tvifla.
I det hela har vårt språk gjort beständi-
& framsteg ända från Dalins tid; och det sy-
n:s nu, med bibehållande af förr vunna be-
hig , hafva fått en mera manlig utbildning,
er mera oberoende ton.
Bland andra geniets försök att afvika från
de trampade vägarna, är det, att återtaga det
språklynne, som rådde hos våra förfäder i
råhetens och okunnighetens tid; och den vac:
kraste af alla känslor, patriotismen, har haft
del i afsigten med detta försök. Jag kommer
nu till den fråga, jag föresatt mig att slutli-
gen besvara. Bör detta allmänt antagas i vir
poesi? Böre vi försaka allt hvad vi vunnit
| ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
