Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£ & )
den voro redan i Vestern kände. Törhända
var hela beskickningens ändamål ej annat,än
att utspana möjligheten af ett sådant anfall,
som några och tjugo år derefter skedde. Ty
af det då redan vanmägtiga Grekiska riket sy-
nes ett stridbart folk, i Ryssland ej kunnat haf-
va någon ting att frukta eller hoppas. I allt
fall är det ganska troligt, ätt Constantinopéels
af de hemkomna sändebuden beskrifna rike-
dom och försvarslöshet retat den efter rof och
äfventyr spannande tapperheten hos ett folk ,
som genom sitt mod och sina vapen blifvit
herskande i en sådan trakt af Ryssland, hvar-
ifrån ett sjötåg till Constantinopel var möjligt.
Men hvar iskole vi söka denna trakt? En-
ligt den Berthinska berättelsen, kunde, sände-
buden ej återvända den väg, de kommit, för
de vilda och barbariska folkslag, der bodde,
och togo derföre, efter hans råd, en omväg
åt det Frankiska riket. Deraf följer att deras
hemvist icke var i nejden af Svårta hafvet.
Men i sådant fall, huru blef "det" möjligt
för folket Rhos att med en flotta angripa Con-
stantinopel? För att inse denna möjlighet, sko-
le vi erinra oss den i många afseenden märk:
värdiga beskrifning , som Constantinus Porphy-
rogenitus £) lemnat oss öfver Ryssarnas fart
längs med Dnieper-floden. När man deraf ser,
huru de vid sina sednare anfall på Constånti-
nopel och vid sina handelsresor kommit till
Pon-
7) De administrando imperio, €. 9:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
