Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 100 >)
Vore det väl en större ära för det Ry-
ska namnet, att härstamma af en Asiatisk hord,
än ur en gren af samma stam, hvarifrån Frank-
rike; ;
meddela ett utdrag ur” Harald Hårdrådes namnkun-
niga sång öfver :sin af -Jaroslavs dotter Elisabeth
försmådda kärlek : med hvilken Prinsessa han dock
sedan som Konung i Norrge blef förmäld.
For ej mitt fartyg, den bruna hjort,
Allt om Sicilien lyckligt och fort!
Har jag ej segrat, hvarhelst jag i land
Fört mina gossar med svård i hand?
Slog jag ej åfven i Trondhems dal
Tvåfallt starkare mannatal?
Dock på mitt svård och mitt segel en mö
Ser med förakt hår vid Ilmens sjö.
Näåmn mig en idrott, som egnar en man:
Pröfva mig sedan, hur vål jag den kan.
Skjuta med båge och fåkta med svård,
Löpa på skidor, från gossåren lård,
Styra ett fartyg och styra en håst,
Kan jag , trotts någon , som kan det båst.
Dock på mitt svärd och mitt segel en mö
Ser med förakt hår vid Ilmens sjö.
Fråga en mö i de sydliga skår,
Fråga den vackraste flickan der,
Hur jag var ansedd, då efter en strid,
Vikingar vårdig, jag skånkte dem frid.
Se på de mårken jag lemnat der qvar,
SpÖrj utaf ryktet hvad namn jag der har.
Dock på mitt svård och mitt segel en mö
Ser med förakt hår vid Ilmens sjö.
Se Th. Bartholini Antiqvitates Dance l: I.c. 10, s. 155.
Redan Mallet har i denna sång, ibland flera andra, ans«
märkt det heroiska galanteriet såsom ett ifrån Norden
härstammande drag af riddarväsendet. Detta kunde af
lätt förklarliga orsaker ej i Ryssland få den utveckling
som det i de öfriga delarna af Europa, der Norrmänner-
ne nedsatte: sig, genom Korstågen erhöll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>