Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
sid. 56, fig: A, samt i Sjöborgs Samlingar It, fig.
84 AA.
(22) Enligt Zendavesta var de dödas förbränning en ibland
de synder, till hvilka Ahriman eller det onda väsen-
det förledt menniskoslägtet.
(23) Vid uppgräfning af grundmurar efter ett Budhai-
stiskt Tempel nära Benares vid Gangestlodens strän-
der, upptäcktes, på 22 fots djup, urnor med brända
ben, guldbrickor, smycken, pärlor och juveler, samt
bredvid en Budhaidol, jemte en inskrift, som salte
templets tillvarelse utom tvifvel. Asiat. Res. London
1799, Tom. V, pag. 31.
(24) I Calmare Län inträffade Christendomens allmännare
antagande först i r2:te seclet.
(25) Detta är på ett afgörande sätt bevisadt genom det
i flera hänseenden ganska märkvärdiga fyndet vid
Södra Wi i Calmare Län; Jfr Iduna, ro:de H., sidan
289, följ. I Eilauiska Amptet i Preussen fanns i en
hög en kummelgrotta; med brända ben i urnor, och
ibland de öfriga lemningarna Stormästaren Michaels
mynt, ifrån början af 15:de seclet. Detta jordfynd
skulle mera förundra, om man icke kände, alt ännu
vid denna tiden hedendomen bibehölls i flera aflägsna
träkter i Preussen, i synnerhet i Sudauen.
(26) Om Germanerna yttrar sig Tacitus (Germania,
Cap. 9): ”Ceterum nec cohibere parietibus Deos, ne-
que in ullam humani oris speciem adsimnlare, ex
magnitudine celestium arbitrantur. Lucos ac nemora
consecrant” &c., hvilket allt är fullkomligt använd-
bart på Skandinaviens äldsta historiska period. Äf-
ven hos Frankerna voro templen i äldsta tider gan-
ska sällsynta, och offren anställdes, liksom hos de öf-
riga Germanerna, i lunder.
(27) Frithiofs Saga. Af Ynglinga-Sazan (Cap. 40) synes
det afgjordt, att Upsala tempel, ännu vid medlet af
7:de seclet, endast var af trä. Man hade annars icke
kunnat dermed jemföra den timmersal, som Ingiald
lät uppbygga åt Fylkeskonungarna. Jfr Völuspå, 7.
(28) Se Thjodolfers sång i Ynglinga-Sagan. Professor
Finn Magnusen antager (Fornnordiska Häfder af
Liljegren; I: sidan 22), att man ifrån äldsta tider
i Norden begagnat stenhus, men har derpå icke an-
fört något bevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
