Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
(Företalet till Heims Kringla) äro följande: ”Första
tiden kallades Bränneåldern; då skulle man bränna
alla döda män och efter dem uppresa bautastenar;
men sedan Yngve Frej blef höglagd i Upsala, upp-
rättade många höfdingar lika gerna högar, som bauta-
stenar, till åminnelse efter sina frändery — —— —
och begynte då Högåldern.” Sturleson tyckes här,
hvilket redan Prof. Sjöborg anmärkt, skilja ätte-
högarna ifrån bränneåldern, sannolikt förledd af den
följande ålderns benämning. Att en sådan åtskilnad
är alldeles origtig, finner man af monumenterna; och
det bevisas äfven af Ynglinga-Sagans åttonde Capitel:
”Alla döde mäns kroppar skulle brännas
och askan skulle man kasta ut på sjön eller nedgräfva
i jorden; men efter ansedda personer skulle man göra
högar till åminnelse, och efter alla tappra män upp-
resa hantastenar.”
(14) ro:de Häftet, sidan 179 och följande.
(15) Jfr Völuspå, 36, 38. Vafthrudnismål, 54. Skirnis-
förr, 91, bor Megtamsuiqvidayor6:
(16) T: ex. i Hervara Sagan, Cap. 15.
(17) Jfr, utom de förut i 15:de Noten anförda ställen,
Völuspå, 26. Håvamäl, 72, 82. Brynhildar qvida
60, 61, 62. Atlamäl en Groenlenzko, 388, samt
Helreid Brynhildar. - Prosaiska Eddan ock Ynglinga
Sagan.
(18) Robert Walpole Memoirs, London A6I0 45085 Ed;
Ant. of Athens; pag. 326.
(19) Iduna, g:de H. En jemförelse mellan Åsabögen och
Greklands grafvårdar skulle i alla hänseendet varit
mera lämplig och för Historien båtande, än den för-
fattaren anställt med hänsigt till Söderhafvets öboer.
Skandinaviens Germaniska nationer äro grenar af den
stora Thrakiska stammen och således af ålder ett
cultur-folk; de kunna icke, under någon tidpunet af
sin historia, förliknas med vilda folkslag.
(20) Iduna, g:de H., sidan 298—309.
(21) Då urnor af koppar omtalas, har man oftast anled-
ning att misstänka denna förvexling. Om bestäm-
melsen af dessa smycken lemnar den ofta bibehållna
spänntornen intet tvifvel öfrigt. Man finner flera så-
dana tecknade i Atlantica, III: sid. 21, fig. 21 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
