Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
så skulle dessa lagskipningens medvetslösa redskap
icke kunnat begå någon orättvisa. Detta antogs dock
såsom möjligt uti Lagarna, hvilka medgåfvo vad, ej
blott mot nämndens pröfning, innan den med ed fä-
stades, utan äfven mot Häradshöfdingens eller Lag-
mannens fällda dom 75). Landslagen stadgade straff
för Lagman eller Häradshöfding som toge ”muto for
dom sin” 77), Också vitna, för en äldre tid, Lag-
manslängden vid Westgöta-Lagen, och för en sed-
nare, medan Landslagen gällde, de bekanta domare-
reglorna, att en vrångvis domare ’icke då saknade
förmåga att ”göra orätt efter sitt sinne” 945),
Så väl för att kalla en vederdeloman till rätte-
gång, som för att tillbjuda honom och utlofva den
ena eller andra arten af bevisning, erfordrades åt-
skilliga bemedlande åtgärder af vittnen och löftesmän.
Formaliteterna dervid voro med yttersta noggrannhet
bestämda och borde sorgfälligt iakttagas. Ehuru be-
synnerliga de förekomma oss, må de dock icke anses
hafva den tiden varit utan vigt och nytta. Såsom
uttryck af en allmän ordning tjenade de att tygla
det enskilda öfvermodet, att hejda fiendtliga parters
ifver och att hindra utbrott deraf vid deras möten.
De gåfvo åt rättegången dess enda då antagliga skep-
4) öm. BaiCap: 237röck, 38:
SPYR BS Cap? 3:
48) Rörande nämndens egenskap må läsas Stjernhöök
de jure Sueonum, Lib. I, Cap. 4, Schlyters förut
anförda afhandling, samt en af Prof. W.G. Lagus
1823 i Åbo utgifven Dissertatio juridica de remediis
juris contra sententias, Pars Ta, p.- 34, sequ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
