Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
som krigsbyte. Utan tvifvel var största delen deraf
då obefolkad och ödeliggande, och hvarje husfader
intog, utan motstånd, en besittningsrymd, hvilken
sedermera, när folkhopens tillväxt gjorde begränsning
af sådana nödvändig, bestämdes till sin vidd. Hans
3»
rättighet dertill var alltså grundad på det egendoms-
fång, som rättslärare kallat det ursprungliga.
Den Svenska bondens uråldriga frihet är så be-
kant, att jag ej behöfver styrka den med något af
de oräkneliga vittnesbörd derom, som Sveriges häf-
der innefatta. Den utgör ock ännu sjelfva lifvet i
Sveriges Statsförfattning, hvilken, under alla sina yt-
-tre förändringar, alltid bibehållit åt det på en gång
jordbrukande och jordägande ståndet, under den be-
tydelsefulla benämningen af rikets allmoge; dess
ursprungliga sjelfständighet, befästad genom dess rät-
tighet att deltaga i lagstiftningen och beskattningen,
Man för sig kallades af ålder Svenska bonden;
och denna ärorika benämning utmärkte hans oför-
länta herravälde innom sitt hus och sin ägorymd,
Mot det förbund af slägter, som han tillhörde, och
mot dess Öfverhufvud hade han dock vissa skyldig-
heter, som med hans sjelfrådighet kunde stå tillsam-
mans; förnämligast dessa, att deltaga i det gemen-
samma försvaret och att under Konungens färder i
landet förpläga honom och hans män 7”). Dessa plig-
79) Tidigt omtala våra sagor skatter till Konungarne.
Men att anse dem såsom vedermälen af någon per-
sonlig ofrihet eller såsom någon recognitio dominii
för jorden, vore utan tvifvel att lämpa Tyska fco-
dalbegrepp till Sveriges på bondfriheten hvilande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
